Gestaltterapi

Grunden i gestaltterapi är dialogen, mötet mellan klient och terapeut, men också mötet/kontakten mellan olika sidor i klienten, och mötet mellan klienten och viktiga personer i hans eller hennes liv. Nuet är hela tiden utgångspunkten. Med öppenhet och respekt följer terapeuten klientens upplevelse och process här och nu. Att bli medveten om omedvetna beteenden är en viktig del av terapin. Under uppväxten lär vi oss att fungera på ett visst sätt i den miljö vi befinner oss i. När vi är vuxna, i en ny omgivning, kan samma beteende bli en belastning, något som helt omedvetet hindrar oss i kontakten med andra människor. Först när vi blir medvetna om hur vi gör, uppstår möjligheten att göra nya val. När vi är medvetna om vad vi känner och tänker kan vi välja hur vi vill leva våra liv, och ta ansvar för våra handlingar och dess konsekvenser. Ansvar innebär inte ett krav utan en möjlighet att lyssna på sig själv och att svara an till andra.

Helhet

Gestalt är en psykologisk term för något som upplevs som enhet eller helhet. Människan är en helhet: kropp och själ, tanke och känsla. Hon ingår i sin tur i ett större sammanhang. Allt hänger samman, och när vi splittrar upplevelsen av oss själva, inte sällan i motstridiga delar, så mår vi dåligt, tappar livskraft och känslan av mening. I gestaltterapi arbetar vi med att återskapa kontakten mellan delarna och att återerövra upplevelsen av helhet.

Kroppen

För att bli medvetna om vad vi verkligen känner behöver vi ha kontakt med kroppen. Många människor utnyttjar enbart sitt intellekt och har svårt att känna sin kropp. Vår kropp är en viktig källa till information och kontakt med oss själva och vårt livsflöde. Kroppen minns ofta det som intellektet har glömt, och säger ibland mer än orden. Om vi vågar stanna upp och låta kroppen ”berätta” kan vi lära oss mycket om oss själva, och hitta nya sätt att hantera känslor och tankar.

Bakgrund

Den tyske läkaren och psykoanalytikern Fritz Perls började  på 1940 talet utveckla en egen terapiform tillsammans med sin  maka Laura Perls. Psykoanalysen utgör en av flera teoretiska grunder för gestaltterapin. Perls inspirerades även av filosofiska inriktningar, främst existentialismens idé om varje enskild individs frihet att göra val och ta ansvar för dessa. Från österländsk filosofi hämtade han tankar om betydelsen av medvetenhet och närvaro i nuet (mindfulness) och att utveckling sker när vi vågar acceptera och vara den vi är istället för att sträva efter att vara något vi inte är.  Gestaltterapin har också fenomenologin som grund, där uppfattningen är att en människas upplevelser endast kan förstås genom hur de
beskrivs i nuet. I början av 30 talet gick Fritz Perls själv i analys hos Wilhelm Reich, och blev då medveten om kroppens betydelse i psykoterapin. Han inspirerades av tanken att minnen åtföljs av känslor i kroppen, och att inre konflikter kan skyddas av att muskelpartier stelnar likt ett kroppspansar.

Gestaltterapin fick sitt namn från den tyska gestaltpsykologin. Härifrån kommer idén att arbeta med oavslutade ”gestalter” eller de oavslutade situationer vi bär med oss i livet. Gestalt betyder helhet, och gestaltterapin är en terapiform som både ser till den enskilda människan och till det sammanhang (fält) som hon ingår i.